Nu ska jag skriva om i tisdags när jag red! O de blir inte av att sova hoss Hilda inatt hon har fått halsflus :(

Men iaf så va jag ju i stallet i tisdags. När jag cycklade dit så hade jag ingen aning om vad jag skulle va med om o se senare när jag red...

Jag hämtade Pärla o de va som vanligt hon va lite seg o drog benen efter sig när hon gick från hagen. När jag hade borstat henne o satt upp (jag red barbacka) så viste jag inte vart jag skulle rida. Jag bara började skritta på mot Nybyget.

Efter ett tag så ser jag en räv vilket är ganska vanligt att jag ser. De bor nämligen en räv i skogen som jag brukar se när jag cycklar förbi. Sen när jag kom till Nybyget så kom de två hundar springandes mot mig och Pärla en stor collie (tror jag) o en mellanstor vit lurvig hund som skällde jätte ljust. Så där kommer två skällande hundar i full fart men Pärla bara står! Jag är helt lugn dom brukar komma springandes när jag rider förbi. Sen när dom är framme så stannar dom en meter från Pärla o skäller. Så va det även denhär gången.

Så fortsätter jag och funderar på om jag ska fortsätta skritta på grusvägen eller in på en stig som Pärla brukar titta in på o verkar känna till. Jag tar stigen jag vill ju faktist hitta nya ridvägar. Efter ett tag så börjar de stinka något fruktansvärt, jag kollar mig omkring. Efter ett tag så ser jag ett dött rådjur som måste ha dött ganska nyligen för de va inte alls förmultnat. Jag fortsätter ett tag till så ser jag lite kor och undrar varför dom är lösa sen förstår jag att jag är tillbacka vid Nybyget och kohagen där. Då kommer jag på att om jag vänder o tar åt andra hållet i en korsning jag red förbi tidigare så kommer jag rida runt sjöhagen. Det är en ganska myssig runda så jag vänder. Jag blir tyvär tvungen att gå förbi de stakars rodjuret igen men sen är jag ute på rätt väg.

Så skrittar jag där sen hör jag ett ljud bakom mig. Jag kollar bak o där är en älg! Som tur va så såg den inte mig, och Pärla såg den inte. Men jag såg den klart o tydligt! Jag forsätter skritta försiktigt för att inte bli upptäckt. Jag satt o hoppades att stocken som låg mitt över stigen sist va borta för då red jag från andra hållet och va tvungen att vända för att man inte kunde komma runt. Inte heller rida över då de är ett helt träd. Men självklart så va den inte borta och jag vågar inte vända o rida tillbacka mot älgen! Så där står jag en stund o funderar vad jag ska göra o kollar hela tiden bak så att inte älgen kommer. Fast jag vet inte vad jag skulle göra då om den kom.

På ena sidan går det verkligen inte att rida det är en omöjlighet till o med för Pärla. På andra sidan så sär det en smal brant backe med en stor grop brevid. Jag väljer backen tar tag i Pärlas man o viskar till henne att hon klarar det. Jag sitter barbacka i en brant uppförsbacke o glider nästan över hennes rumpa! Men som tur är så lyckades jag hålla mig kvar. Jag är fortfarande livrädd att älgen ska komma. Men Pärla bryr sig inte utan är lika lugn som vanligt och försöker ta lite löv från träden, bara för att hon inte såg älgen! Så är ju självklart stigen välldigt igenväxt så jag ligger på Pärlas hals nästan hela tiden för att inte få rivmärken i ansiktet. Sen när vi är framme vid ''bron'' så ser jag en liten snok eller något. (jag är inte bra på ormsorter). Men den va liten och blev rädd när Pärla kom. Hela tiden så va jag livrädd. Så fort en fågel flög iväg från en gren, då hörde jag ju ljud och blev ännu räddare! Men sen är vi ute på vägen igen och jag kunde känna mig tryg.

Det är vid sånna tillfällen och när jag ridit vilse i skogen och Pärla tagit oss båda hem till stallet igen. (Händer någon gång ibland). Som hon får så sjukt mycket beröm o skrittar på helt oberörd o jag får nästan glädje tårar! Om det är någon som inte tror mig med va som hände t.ex älgen så kan jag lova att det är sant! Jag är inte den ända som sett älg i den skogen. Det är alltid älg jakt där på hösten så de måste ju finnas älg eftersom dom fortsätter jaga på samma ställe hella tiden. Resten är ju också sant såklart.

Jag är glad att jag inte red Quinsy just då för han har blivit biten i benen av en hund och är därför rädd för hundar. Jag vet inte hur han hade reagerat om han hade sett älgen jag vet inte hur Pärla skulle reagera heller om hon hade sett den.


Quinsy

---

Sen så skulle jag hämta Quinsy i hagen men tänkte inte rida mer den dagen! Först så ville han inte bli fångad och sprang till den delen av hagen där det är skog. Sen får jag tag på han och börjar gå upp mot stallet. Så helt plötsligt slänger han sig bakåt och verkar livrädd och jag ser hans ögonvitor! Det va inte att han ville komma loss för att han inte ville till stallet. Ibland är han svår att fånga men när han väll är fångad vet han att han har förlorat och går brevid mig utan några problem alls. Så han vart rädd för något.

Eftersom det va fint väder så tänkte jag spola han som jag trännat mycket med denhär sommaren. Förut va han rädd för vatten slangen och att bli spolad av två olika anledningar. Först så fick han gå över slangen några gånger och de gick bra han tvekade inte en enda sekund! sen la jag den korta slangen på hans rygg så fick han gå runt lite ock över en annan slang. Sen började jag spola han. Först trampade han lite på stället men lugnade ner sig o stod helt stilla. Så spolade jag på halsen även det gick utan problem så jag började spola med svag stråle i panan han backade ett steg o höjde huvet men sen stod han helt stilla o drack vattnet som ran ner på mulen. Till sist kunde jag spola hela huvet men öronen testade jag inte att spola dom fick vara torra. Sen så kunde jag spruta på mulen och kan drak vattnet! I våras flög han högt, studsa och gick undan från vattnet. Han vågade inte gå över vattenslangen o tanken att gå med en vattenslang runt halsen, magen och ryggen fanns inte. Och sen i slutet av sommaren kunde jag spola hela huvet och han vågade dricka derekt från slangen! Sen så började jag skrapa av han o lät han stå lös med grima o grimskaftet ligandes över halsen och beta i solen utanför stallet. Medans jag borstade hans man o svan.När han va torr så borstade jag hela han. Sen så fick han gå ut i hagen igen. Jag plockade undan och cycklade till Kikki för att lämna en sak sen så snacka vi ett tag o jag cycklade hem :)



Quinsy står och betar utanför stallet
  


Quinsy i hagen



Jag älskar hästarna utan dom är jag inget! Tack för att ni finns mina änglar!